Detta är Dylans bästa låt och mina tankar går till två underbara killar som dog en alldeles för tidig död, den ena visade mig Dylans värld och det är jag honom evigt tacksam för. Unga människor skall inte behöva leva korta liv, så mycket orättvisa som det finns i denna värld. Men dom är nog lyckliga där dom nu är, surfandes bland de vita molnen. Vi ses i Nangijala!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar